Anna Wikman

Fick gå ner och arbeta på MITA idag. Det är avdelningen under oss, och en helt annan värld..

• Så lugnt och stillsamt det var där nere. Där kändes det som man fick betalt för vad man gjorde. Jag han göra alla mina arbetsuppgifter på den tiden som jag hade på mig, utan att stressa. Jag var tom klar i förväg.

• Det var även så tyst och lugnt. Inga ständigt ringande telefoner även fast dom inte ens har någon sekreterare, men gruppchefen skötte all telefonkoppling smidigt. Uppe hos oss ringer det konstant! Det finns inte heller någon centralövervakning som står och larmar för att patienterna inte fattar att man ska ha alla saker på sig hela tiden

• Och vilken trevlig personal, bra stämning. Inga sura miner där inte. Och bra ledning tycks dom ha också, gruppchefen gick runt och planerade allas luncher! Snacka om att engagera sig i sin personals välmående, John (gruppchefen) frågade även hur det kändes och om det var något så var det bara att fråga, för han fanns tillgänglig ute på golvet konstant och kunde hjälpa till med allt ifrån att dra upp patienter i sängen till att ta ett blodtryck.

• Det var lätt att hitta i alla skåp. Lätta enkla system, så som det var på AVA en gång i tiden. Men nu ligger allt helt plötsligt på olika ställen av någon oförklarlig anledning, eller har jag missat informationen?

Jag måste säga att jag kände mig mycket nöjd över dagen. Jag gick hem utan huvudvärk och piggare än vad jag brukar vara. Skönt att komma till en ny miljö, kan inte längta mer efter att få börja skolan igen!

Sen så var det ju äntligen dags för det jag har längtat efter SUSHI. Gud så härligt att äntligen få smälla i sig av sushibuffén, som jag längtade i två veckor! Mycket trevligt sällskap också med Inez, Malin & Catrin.



Dagens bonus: Träffade Maria Bergström idag. Åh vad jag saknar den kvinnan!


Och tack Lindah för ditt svar på föregående inlägg :D, det var mycket som jag kunde ta åt mig av. Jag ska gå på introduktionen till kursen men skiter i välkommsdagen för nya studenter.