Dagen D
Ja, idag klockan 14.54 stämplade jag ut och gick över på tjänstledighet. Känns lite konstigt att inte komma tillbaka till jobbet på en regelbunden basis på ett tag. Men det är ju vad det är. Hoppas att Birgitta (och alla andra) ringer så att jag får råda att äta. Funderar på att gå ner på MITA och in på Akuten och höra om dom behöver mig. Om AVA är dåliga på att ringa så gör jag förmodligen det.
Ringde ett ganska sjukt samtal idag:
P: Hallå?!
A: Hejsan, vart har jag kommit?
P: Om du säger vem du är så säger jag vem jag är..
P: Voffo gö ho på detta viset?!
A: Öhh.. Ja du. Kanske ta en fika eller något, jag vet faktist inte. H*n tyckte att ni fick bra kontakt.
P: Jag är strikt upptagen med mitt pluggande.
A: Okej.. Du väljer ju själv om du ringer eller inte. Vill du ha numret eller inte?
P: Jo men visst, det är lika bra.
A: Mm vad bra. Då är det 07..
P: Ja alltså, jag gillar inte att snacka om andra men h*n sa att h*n inte hade så många vänner.
A: Jaha.. Okej.. Ska du ta numret då? 07********
P: Men tack så mycket.
A: Ja det var så lite så. Lycka till nu och sköt om dig.
P: Detsamma.
Absurt eller vad? Kekko och Catarina trodde knappt sina öron.
Sedan var jag även och tränade idag, för fjärde gången den här veckan. Känner mig riktigt stolt över mig själv, har planerat in tre pass i mitt schema under kommande vecka. Det är lika bra att fortsätta och sätta in det i systemet medan jag är manisk. :D
Nästa vecka blir helt galet fullspäckad. Mer om det någon annan dag.
Och jag glömde nästan det viktigaste:
Elektriker sökes! Något har pajat i köket, fläkten, micron och kaffekokaren funkar inte. Och utan kaffe är jag olycklig så; HJÄLP!
Lite vemodigt var det allt, två år är en ganska lång tid.
Rensade inte ens ut skåpet, räknar ju med att vara tillbaka snart igen
Rensade inte ens ut skåpet, räknar ju med att vara tillbaka snart igen
Ringde ett ganska sjukt samtal idag:
P: Hallå?!
A: Hejsan, vart har jag kommit?
P: Om du säger vem du är så säger jag vem jag är..
[..]
A: Det är nämligen såhär att det ringde en person hit som ville att jag skulle ringa dig och lämna h* nummer till dig
P: Jaha var det h*n som låg på plats *:*?
A: Öhm.. neeej. h*n låg på plats *:* och hette NN
P: Jaha.. Vad ville h*n då?
A: Ja h*n tyckte att du var trevlig och ville att du skulle höra av dig antar jag..
P: Varför då?A: Det är nämligen såhär att det ringde en person hit som ville att jag skulle ringa dig och lämna h* nummer till dig
P: Jaha var det h*n som låg på plats *:*?
A: Öhm.. neeej. h*n låg på plats *:* och hette NN
P: Jaha.. Vad ville h*n då?
A: Ja h*n tyckte att du var trevlig och ville att du skulle höra av dig antar jag..
P: Voffo gö ho på detta viset?!
A: Öhh.. Ja du. Kanske ta en fika eller något, jag vet faktist inte. H*n tyckte att ni fick bra kontakt.
P: Jag är strikt upptagen med mitt pluggande.
A: Okej.. Du väljer ju själv om du ringer eller inte. Vill du ha numret eller inte?
P: Jo men visst, det är lika bra.
A: Mm vad bra. Då är det 07..
P: Ja alltså, jag gillar inte att snacka om andra men h*n sa att h*n inte hade så många vänner.
A: Jaha.. Okej.. Ska du ta numret då? 07********
P: Men tack så mycket.
A: Ja det var så lite så. Lycka till nu och sköt om dig.
P: Detsamma.
Absurt eller vad? Kekko och Catarina trodde knappt sina öron.
Sedan var jag även och tränade idag, för fjärde gången den här veckan. Känner mig riktigt stolt över mig själv, har planerat in tre pass i mitt schema under kommande vecka. Det är lika bra att fortsätta och sätta in det i systemet medan jag är manisk. :D
Nästa vecka blir helt galet fullspäckad. Mer om det någon annan dag.
Och jag glömde nästan det viktigaste:
Elektriker sökes! Något har pajat i köket, fläkten, micron och kaffekokaren funkar inte. Och utan kaffe är jag olycklig så; HJÄLP!
Fuck it I faked it
Miljöombyte.
Fick gå ner och arbeta på MITA idag. Det är avdelningen under oss, och en helt annan värld..
Jag måste säga att jag kände mig mycket nöjd över dagen. Jag gick hem utan huvudvärk och piggare än vad jag brukar vara. Skönt att komma till en ny miljö, kan inte längta mer efter att få börja skolan igen!
Dagens bonus: Träffade Maria Bergström idag. Åh vad jag saknar den kvinnan!
Och tack Lindah för ditt svar på föregående inlägg :D, det var mycket som jag kunde ta åt mig av. Jag ska gå på introduktionen till kursen men skiter i välkommsdagen för nya studenter.
- Så lugnt och stillsamt det var där nere. Där kändes det som man fick betalt för vad man gjorde. Jag han göra alla mina arbetsuppgifter på den tiden som jag hade på mig, utan att stressa. Jag var tom klar i förväg.
- Det var även så tyst och lugnt. Inga ständigt ringande telefoner även fast dom inte ens har någon sekreterare, men gruppchefen skötte all telefonkoppling smidigt. Uppe hos oss ringer det konstant! Det finns inte heller någon centralövervakning som står och larmar för att patienterna inte fattar att man ska ha alla saker på sig hela tiden
- Och vilken trevlig personal, bra stämning. Inga sura miner där inte. Och bra ledning tycks dom ha också, gruppchefen gick runt och planerade allas luncher! Snacka om att engagera sig i sin personals välmående, John (gruppchefen) frågade även hur det kändes och om det var något så var det bara att fråga, för han fanns tillgänglig ute på golvet konstant och kunde hjälpa till med allt ifrån att dra upp patienter i sängen till att ta ett blodtryck.
- Det var lätt att hitta i alla skåp. Lätta enkla system, så som det var på AVA en gång i tiden. Men nu ligger allt helt plötsligt på olika ställen av någon oförklarlig anledning, eller har jag missat informationen?
Jag måste säga att jag kände mig mycket nöjd över dagen. Jag gick hem utan huvudvärk och piggare än vad jag brukar vara. Skönt att komma till en ny miljö, kan inte längta mer efter att få börja skolan igen!
♥ ♥ ♥ ♥ ♥
Sen så var det ju äntligen dags för det jag har längtat efter SUSHI. Gud så härligt att äntligen få smälla i sig av sushibuffén, som jag längtade i två veckor! Mycket trevligt sällskap också med Inez, Malin & Catrin. Catrin & Malin äter rätt med pinnar, Inez tycker dock det är lite knepigt och äter med händerna istället.
Dagens bonus: Träffade Maria Bergström idag. Åh vad jag saknar den kvinnan!
Och tack Lindah för ditt svar på föregående inlägg :D, det var mycket som jag kunde ta åt mig av. Jag ska gå på introduktionen till kursen men skiter i välkommsdagen för nya studenter.
På återseende puss, puss och kram.
Virrigt värre.
Ibland händer det att patienter snurrar till det av olika anledningar. Vissa är dementa andra blir förrvirrade på koldioxidretention och ett tredje alternativ är att de blir snurriga på nätterna efter det har fått sömntabletter och inte somnar efter det.
Och sen så finns det ju dom som på oklar anledning är helt orelevanta och obstinata..
Patienten hade under nästan en hel natt gnagt på allas nerver. Ingen vård accepterades, hjärtövervakningssladdarna slets bort 30 sekunder efter dom var dit satta, syrgasen slets av eftersom att den inte var rätt ikopplad enligt patienten. P ville även ringa till människor som sedan länge är döda och vi skulle prompt ringa polisen.
P: -Ring polisen! Ring polisen!
Per: -Varför ska vi ringa polisen?
P: -Det är bevis!!
Säger Patienten och pekar samtidigt på plåstret jag har satt på efter han precis har slitit ut sin nål.
En annan variant var att vi skulle byta flygbolag, och efter ett tag tröttnar man på att säga "men p, du är på sjukhuset nu.." och istället spelar man med och säger "jag ringer och fixar det strax". Men den här gången hjälpte inte ens det, allt p ville fortsatte p att tjata om tills p kom på något nytt.
Droppen för mig var när saker började kastas på golvet. Dyra apparater och annat. Så om ni undrar varför vårdpersonal har så låg lön, är det kanske därför.
Att höra sådant här sliter väldigt hårt på alla. Tänk er själva att någon skriker om något helt irrelevant, och lyssnar sedan inte på er när ni försöker förklara.
Ungefär kvart i sju på morgonen säger patienten:
P: -Ge mig en spruta så att jag får somna in
Annika: -Vi kan inte göra det här, tyvärr.
Jag skrattade så jag höll på att dö. Hon menade ju givetvis inte tyvärr på riktigt. Men i det här samanhanget blev det så hysteriskt roligt.
Och sen så finns det ju dom som på oklar anledning är helt orelevanta och obstinata..
Patienten hade under nästan en hel natt gnagt på allas nerver. Ingen vård accepterades, hjärtövervakningssladdarna slets bort 30 sekunder efter dom var dit satta, syrgasen slets av eftersom att den inte var rätt ikopplad enligt patienten. P ville även ringa till människor som sedan länge är döda och vi skulle prompt ringa polisen.
P: -Ring polisen! Ring polisen!
Per: -Varför ska vi ringa polisen?
P: -Det är bevis!!
Säger Patienten och pekar samtidigt på plåstret jag har satt på efter han precis har slitit ut sin nål.
En annan variant var att vi skulle byta flygbolag, och efter ett tag tröttnar man på att säga "men p, du är på sjukhuset nu.." och istället spelar man med och säger "jag ringer och fixar det strax". Men den här gången hjälpte inte ens det, allt p ville fortsatte p att tjata om tills p kom på något nytt.
Droppen för mig var när saker började kastas på golvet. Dyra apparater och annat. Så om ni undrar varför vårdpersonal har så låg lön, är det kanske därför.
Att höra sådant här sliter väldigt hårt på alla. Tänk er själva att någon skriker om något helt irrelevant, och lyssnar sedan inte på er när ni försöker förklara.
Ungefär kvart i sju på morgonen säger patienten:
P: -Ge mig en spruta så att jag får somna in
Annika: -Vi kan inte göra det här, tyvärr.
Jag skrattade så jag höll på att dö. Hon menade ju givetvis inte tyvärr på riktigt. Men i det här samanhanget blev det så hysteriskt roligt.
Men nu är jag ledig tills på söndag! Ska bli skönt!
Robinson 2010?
Det är min första natt på nästan två månader. Det gick hyfsat bra att sova idag men shit vilken dålig timing att börja med atkins! Gunilla hade med sig godis och en patient bjöd på smörgåstårta, jag gillar förvisso inte det sistnämnda men gud så gott det skulle ha varit med lite godis! Men nej, man får nöja sig med lite lättyoghurt.
Mina kollegor fattar inte riktigt varför jag gör det här:
Gunilla: Men varför gör du det? Du behöver ju inte gå ner i vikt.
Anna: Nej det är inte därför, det är ju en otrolig utmaning.
Gunilla: Anmäl dig till robinson istället..
Anna: Haha, kanske det men jag vill se om jag fixar det här.
Tobias: Ditt jävla mongo.
Vikt: -2
Ketoner: ?
Frukost: Svart kaffe
Lunch: Chili con carne m. Rukkola
Middag: Grönsallad m. räkor
Mellanmål: Lätt yoghurt
Nej nu ska jag återgå till att stirra på de andra när de äter godis..
Stökvak
Idag är jag utlånad till en annan avdelning i enbart det syftet att göra en patient sällskap.
Om jag ska vara ärlig kände jag mig inte överlycklig när jag fick beskedet. Men det behöver inte bli svårare än vad man gör det till, har man makten att ge lugnande kan ju detta vara ett alternativ, men eftersom att jag inte sitter på knarket så får jag använda andra knep.
Alzheimers Doris.
Steg no.1
Prata lugnt och haka på i samtal som är helt orelevanta. Det spelar ingen roll om man måste låtsas åka buss eller laga mat, man använder sin fantasi och vips så har man fått ett förtroende.
Steg no.2
Nu när man har blivit vänner ser man till att tänka "Maslows behovstrappa". Är patienten trött, hungrig, kissnödig osv. När man sedan har täckt dessa behov borde det vara lugnt.
Steg no. 3
Och det är det också, i ungefär 30 min, dvs. tills patienten blir orolig igen. Och då är det bara att börja om eftersom att patienten är dement och inte minns något av det som hände nyss.
Jag kommer att vara tröttast av alla ikväll.
Sushi & Lipgloss!
Idag måste ha varit den segaste dagen jag kan minnas på jobbet. Jag och Johanna hade två patienter. Den ena gick hem efter lunch och den andra lite senare. Liknande dagar hade gått långsamt på andra ställen, men på AVA går tiden oftast fort, även fast man inte har något att göra. Detta tack vare trevligt sällskap!
Såhär två dagar innan löning passade jag även på att köpa två läppglans på H&M och istället för att orka laga mig mat köpte jag suish till middag, igen.
Såhär två dagar innan löning passade jag även på att köpa två läppglans på H&M och istället för att orka laga mig mat köpte jag suish till middag, igen.
Jag & Johanna efter jobbet.
Shit, jag var så trött igår att jag inte ens minns att jag postade det här inlägget.
Somnade 1930 och sov i härliga 10,5 timmar, ganska sjukt.
Somnade 1930 och sov i härliga 10,5 timmar, ganska sjukt.
Va fn är dealen?!
Är hemma nu! Var på jobbet idag. Jobbade med Johanna! Har precis ätit spagetti och köttfärssås efter att ha tränat på gymmet. Tog en dusch när jag kom hem, mitt schampo luktar gott. Ska sitta vid datorn och kolla the hills ikväll. Kanske äta jordgubbar och glass. Sen går jag och lägger mig. Ska jobba a-tur i morgon och måste sova ordentligt! Men innan dess så ska jag borsta tänderna och titta på tv!
Vad fan hände?! Varför står det en dag tre omaka singelskor och hänger i omklädningsrummet?
Ibland har vi verkligen inte mycket för oss på jobbet Jag drog runt på RullisOllis ett litet tag.
Arrivederci, Homeboy!
Arrivederci, Homeboy!
